MaryM

Egentligen så har jag inte så stor lust att skriva särskilt mycket om det, Wiehes spelning igår. Det var speciellt för mig, för att jag har aldrig sett honom live förut och han överträffade alla förväntningar. Det var omöjligt att hålla tårarna tillbaka i vissa låtar, som Keops Pyramid, Den jag kunde va och Sång till friheten. Jag är en känslosam person och trots att vi satt på sidan, så kändes det som om han sjöng just till mig. En av de största i Sverige, en som vägrar att ge upp.
För det var inte bara tårar och små hyllningar till Björn Afzelius, utan även mycket skratt. Hela framträdandet var politiskt, varje sekund så lyckades han beröra oss och få oss att nickande instämma. Fantastiskt!
Precis det ordet jag sa när kvällens hjälte rev sin stubbiga kind mot min i en halvhjärtad kram. Fantastiskt!