MaryM

Äntligen kom min skiva! Jag är så nöjd och glad! Dessutom så har jag spenderat kvällen med en av mina favvisar, finaste perfektaste superhjälten Cat Girl. Hon är nice hon. Åka till Maxi och köpa äckligt kaffe i pappersmuggar, för att sedan inse hur idiotiskt det var att vi inte köpte ett helt paket kaffe istället. Vi skulle ju ändå hem till henne!! Sen att på vägen därifrån inse att man har glömt att köpa kaffebröd är beklämmande på många plan. Självklart det uppenbara - vi hade GLÖMT kaffebröd. Sedan det sjuka - KAFFEBRÖD. Jag är en tant.




Hörru!!! Men jag säger ju bara det uppenbara, med tre tusen ord - snygg!! Ibland mår man bara så bra av att vara just sig själv. Att iaf försöka vara en fri människa, att våga tänka på hur jobbigt allt kanske kommer bli. Eller så blir det inte jobbigt. Att kunna acceptera att livet är otroligt fint när man får äta mjukglass till frukost och läsa högt för personer som gör en glad. Eller låta dem välja nagellack, idag blev det lila. Det får mina fingrar att se jättekorta ut. Men det gör inget, allt blir så rörigt när man tänker för mycket. Imorgon kommer att bli en utomordentligt bra dag.

Hela helgen har varit ett utomordentligt pittoreskt arrangemang, om ni förstår vad jag menar? Fredagen var fiiin, lördagen var sweet och söndagen awesome. Till på köpet fick jag en ball måndag med tre av mina för tillfället trevligaste människor. Trivselmänniskor, haha!

"Livet skulle bara vara John Silver och rosor
och jag gick och köpte lite finare trosor
men alldeles förgäves, innan sommaren var slut
packa han sin väska, tog farväl och gav sig ut."

är dagens låt "När jag dör" med Ola Magnell. Typ sweet.

Fett trött tjej med huvudvärk efter träningen idag. Mycket trevlig träning, det kändes bra på många sätt. Lite motigt ibland bara, när man gör misstag som man trodde att man hade avancerat från. Men det är väl som livet, man kan inte göra misstag tillräckligt många gånger.

Mitt rum, som ger mig bra vibrationer. Bobban över sängen, syskonen över nattduksbordet och lite kludd på garderoben. Känns lite som mitt rum i Frankrike, min egna punkt i tillvaron. Mitt.

 

Pärken gör mig väldigt glad just nu, jag känner att jag blir bättre. Inte alls som förra våren, jag gör framsteg på riktigt nu. Dessutom har jag hängt med Albin och Gustav hela dan. Jag har känt mig mer levande än jag gjort på länge, som att jag vaknat upp på riktigt nu. Kan varit allergibesvär som gjort mig så närvarande också. Haha.

Jag och Albin åkte en sväng ikväll också, det var behövligt med en pratstund. Albin är ju överintelligent, fast eftersom han knappt har något närminne, någon koncentration eller organisationsförmåga så har han ingen större nytta av det. Freak!

Jag köpte en present till pappa också, en fröpåse och ett kort. Han blev glad, mest för att det var ett lustigt kort på en vig tant. Han är lite lättroad.

 

En helt ny dag! Precis som jag brukade skriva om förut. Ingenting behöver vara likadant idag, som det var igår. Jag börjar få mycket svårt att andas. Det står en bukett påskliljor på mitt köksbord, som jag fått av en mycket fin person.



Jag ska ställa ut dem på balkongen nu, så att jag överlever ännu en dag.

"Var ska jag börja?
Hur ska jag börja? Hur ska jag kunna börja?
Jag ser, överallt omkring mig den väldiga ignoransen. Den valda omedvetenheten som infekterar vårt samhälle. Min vardag, mitt psyke och min egen röst.
Jag vill inte, men jag måste ge efter för det som de skapar. Det som ska vara sanningen i vår värld. Jag orkar inte längre. Denna sanning har gjort mig sjuk.

Jag är full av skit. Ingenting jag säger är värt något. Har jag ens något att säga alls?
Jo, jag har något att säga. Jag är aningens berusad, paranoid och känner ångesten kommer smygande."

Ibland är det spännande att vara jag, till exempel läser något som man skrev för massor med år sedan. Det är kul då, att jag skrev vad jag tänkte. Eller inte tänkte. Ibland undrar jag om inte hälften är påhittat, det känns så avlägset.

"Jag borde ha skärpt mig till mig och undantryckt min livliga fantasi. Men min fantasi är allt för vacker för att ignoreras.
Min fantasi tar mig mycket längre än ni kan ana.
Jag dricker vodka nu, ur ett litet glas. Billig vodka"

Den sista delen börjar faktiskt kännas lite tung, jag kan minnas ett par fragment från när jag skrev det här. jag lyssnade på John Lennon, på den låten som blir så läskig på slutet. Jag var ensam och halvfull. Typ dumt.

"Jag är ingen alls. jag är ojäm och otämjd och borde därför avrättas. Snarast.
Jag tror inte på dödsstraff, men man kanske borde rensa upp lite? Så att man fick ett bättre samhälle till slut. jag förgås frivilligt, för en sådan ambivalent människa som jag borde inte existera. Det finns ingenting med mig som är perfekt och jag är bitter över det."

Sedan avslutar jag tvärt med : "Jag är inte rätt just nu, inte rätt i tiden, inte rätt för något."

Vad är det här för småpojkar som är ute och ränner på stan?

Rockklubb på munken.

För det är rent på tok vad människan är snål
med att dela med sig utav sympati
i denna värld som jagar amorösa mål
medan kärlekslösa skaror drar förbi.

Jag köpte ju två broscher och ett hårspänne igår, så här snygga är de.

Den guldiga är lite missfärgad på grund av nåt himla klister på sidan, men jag bryr mig faktiskt inte.

Älskar fjäderhårspännet, men jag vet inte när eller hur jag ska använda det.

Kanske gör om det till ett örhänge?

För övrigt så trippar jag omkring i dessa skor idag...och mjukisbyxor.

Jag läste nåt inlägg om supermodeller och blev arg över att Gia inte var med. Hon är ju en av dem som räknas till de första supermodellerna, om inte den första. Snygg var hon också, men tyvärr gillade hon att skjuta heroin och dog av AIDS när hon bara var 26 år gammal.

Jag ska bara på middag hos mamma, jag lovar!

Det är en jobbig dag.

Lånad från national.se

Jag tycker nog att det är en rätt bra idé att börja dokumentera hur jag ser ut när jag ser på olika program. Nu hann jag inte ta när jag såg på det, utan det blev mest en slags julkalendersoutfit.

...och sunkig.

Ballare folk får man leta efter. Nu ska jag nog ta och baka lite havrekakor, alternativt en fet chokladkaka med glasyr. Eller så skriver jag bara mina 3000 ord och njuter av friheten, tills morgondagen kommer. Det tar aldrig slut. Jag vill bli krabbfiskare, NU!

My boobs are too big! Det blev inte riktigt som hag hade hoppats. Någon har hällt ner nåt kladdigt i tangentbordet, det känns jättekonstigt att skriva.

Filmen var faktiskt väldigt bra, jag är nöjd.

natt kunde jag inte sova igen. Jag låg och läste om de viktigaste uppfinningarna genom historien och helt plötsligt var klockan kvart i tre. Blä, blä, blä! Och jag tänkte att man skulle bli trött av historia, för det blir jag på jobbet. Nu är jag yr och svettas lite lätt.

Ungefär såhär ser jag ut:




Fast med borstat hår och mascara....eh...och allt möjligt för att täcka de lila ringarna under mina ögon. Jag är vampyr.

Att det har blivit sån uppståndelse kring Lizzie Miller och bilderna på henne i Glamour. Det är lustigt att folk chokas så grundligt av att folk kan se normala ut i tidningarna. Men det är sant, till och med jag kollade en extra gång...typ som nä-det-är-väl-inte-på-riktigt!! Men det är faktiskt på riktigt, för det perfekta size-zero-idealet existerar egentligen inte. Det är en sanning.
Size-sero är något som media och modevärlden har skapat, med inflytande från världens alla ledare. Mål: stoppa kvinnans utveckling. Hon får inte vara medveten, vacker, intelligent och kvinnlig på samma gång. Så, man skapade size-zero för att bryta ner henne på det område som hon ännu inte har fått någon riktig styrka inom. För det finns inget som desarmerar en strong indipendent womah så mycket som en kommentar om hennes utseende.
Men vad vet jag, kanske bara utgår från mig själv för mycket igen. Här är hon iaf.