Tinnitus i hjärtat

Det här kommer att bli en bra kväll! Bara lite pizza i magen, så klarar jag vad som helst.

Det känns rätt, men åt helvete fel

Lyssnar på Paper Bag. Tänkt att man kan komma så långt ifrån en känsla, men ändå ha den så nära när man lyssnar på en sång. Jag vet inte hur jag ska hantera allt det där som jag har tryckt ifrån mig så länge. Det kanske inte als finns längre? Utan det är bara ett minne som dyker upp när jag tänker på det. Kanske.
Jag hoppas det.

Under tiden så lyssnar jag bara på Complicated Life istället. Haha! Sån är jag.
Nu ska jag duscha och sen sticka till jobbet.

Det är nu det händer

Jag har jobbat med det här i över tre år och helt plötsligt börjar det ta fart. På riktigt.

Igår var en mysig kväll. Kom sent från jobbet, stack hem till Schnapp och drack tequila. Sen ner till surfers för en öl, bara en faktiskt. Träffade grabbarna och Siri och Karin. Två Karin, faktiskt. Varav en jag sov hos senare, efter mycket välbehövligt prat. Det blev en häftig kväll.

Jag är lycklig. Jag har inte haft något behov av någon annan människa på hela kvällen. Oron är någon annanstans och jag är inte rädd ifall den kommer. Sweetness.

Vi vann, vi vann, vi vann!

Tre matcher spelade, tre matcher vunna!!
Hell yeah!!

Jag ångrar mig inte

Ha-ha nu har jag gjort det igen
jag har varit dum mot mig själv
jag är så bra på sånt, eller hur?

Jag är jättearg faktiskt. Men det går inte att prata, för orden förvrängs. Jag har ingenting mer att säga. Det har tagit slut. Borta.

Ikväll målar jag mina läppar röda.

Tralala lilla molntuss

Idag har varit...hm. Bra?
Jag sov nästan inget i natt, slog min fot ganska rejält, vaknade genomsvettig på soffan och var opepp. Sen ringde Elin och jag åkte dit. Det blev bra. Hon var brun.
Sen var det kolla på nya lägenheten och iväg till pärkträning. Jag hann med att äta också, kom på att det inte hade blivit något sådant idag nästan. Så när jag väl satte mig vid middagsbordet så var jag vrålhungrig.

Nu är jag här, med ond fot och en ikea-kasse full med kläder. Ett sängbord har jag också planerat att ta med mig. Men jag orkar inte riktigt att åka till en tom lägenhet just nu.

Idag bär det av mot Grötlingbo

Ska ut till my sweet baby Kajsa. Jag behöver henne en hel del nu. Hon är så fin.

Tycker om Roberts facebookstatus: " Jag älskar min familj i stäven."

Maja kommer hem, mitt liv ordnar upp sig.

Lyssnar på Karpe Diem och har verkligen tröttnat på att bli trampad på. Den senaste tiden har jag utstått en del, men nu är jag glad igen. Ska bara lista ut vad illamåendet beror på, sen är jag på topp igen. Nej, jag är inte gravid.

Saknad

Om idag inte var en ändlös landsväg
Och inatt en vild och krokig stig
Om imorgon inte kändes så oändlig
Då är ensamhet ett ord som inte finns

Onsdag <3

Nu mår jag fint

Ska sticka till jobbet strax. Har ätit bra idag och pratat med Robert!
Han kommer hem i början av augusti! Jag ser faktistk fram emot det. Väldigt mycket.
Det var härligt att få höra hans röst, trots att man blir lite ledsen.
Jag vet inte riktigt varför jag blir ledsen, men ibalnd är det svårt att hålla tillbaka tårarna.

Imorse var jag också ledsen, men det struntar jag i nu. Bort med negativ energi. Imorgon ska jag träna gladpärk!!

Farbror stark

Varför kan ingen sjunga lite Allanmelodier för mig? Men, men, men! Maja kommer ju hem den här veckan. Bara några dagar kvar!!!
LYCKA LYCKA LYCKA!
Jag är så glad och tacksam över alla fina vänner jag har.

Nu ska jag gå och vila mig igen och sjunga tyst för mig själv;

Vågar någon fresta
Farbrors tålamod
ligger han i nästa
ögonblick i blod



Funderar

Det finns mycket att tänka över, när känslorna inte längre orkar med. Jag kan vänta sönder saker, det lärde jag mig i Frankrike. Mest för min egen överlevnads skull.
Hur man kan anpassa sig efter andra människor utan att förlora en själv? Eller hur man skulle kunna anpassa andra människor till hur man är, utan att man förlorar dem?
Förminska.

Jag är trött, så trött. Mår illa och har ont i kroppen. Hela kvällen igår, så kändes det som om jag skulle kräkas. Jag kollade på Almos Famous istället för att gå ut, så jag kände mig lite glad.
Fast det var mycket som jag tvingades brottas med.
Det är det alltid.
De kommer ibland till mig för problemlösning, men när jag ska lösa problem i mitt eget liv så tar det stopp. Jag vet inte om det är för att jag inte kan, eller inte vill se någon lösning. Eller för att jag har gjort allt som man kan.

Det är väldigt jobbigt att känna om man är som jag. Jag är rätt känslostyrd. Men jag kan välja, jag kan stänga av. Tyvärr ryker de flesta känslorna på kuppen. De finns kvar någonstans inom mig, men när man har stängt av tillräckligt många gånger så är det trögt att hitta tillbaka till dem.
Men ibland så måste man stänga av, för att skydda sig själv. För om jag släpper min lilla kontroll över mitt kaotiska känsloliv, då går jag under.
Jag önskar att jag slapp vara så känslokall.

Död

Trött, sliten som fan och med illaluktande fötter. Ska det vara så?
Hade en fantastisk dag på jobbet, mest tack vare Sonja och Annica.

Nu ska jag vila en liten stund, men sen blir det nog ut på stan en sväng. Måste träffa alla bra människor som gör mig lycklig. Jag behöver något att vara glad över nu. Något underbart. Nåt som stannar kvar.
Den ska jag sjunga för Lisa och Sebbe ikväll.

"Är jag så himla speciell?
Har bara känslor för en kväll,
sen är det dags för nya tag.
Finns säkert nån bättre jag kan få,
snällare och vackrare och då
vill jag ha chans att säga ja"

Känner mig ganska värdelös, men jag får göra som Barney och känna mig awesome istället.
Man måste ibland inse att man inte kan ge människor det de behöver, att man inte kan göra dem lyckliga.

Käftsmäll

När mitt mörker är som djupast
och min nöd som allra störst
när dom tårar som jag fäller
skulle kunna släcka varje törst
kan jag höra nåt djupt inom mej
en svag och bräcklig röst
som vill mildra förtvivlan
och försöker ge mej tröst
Jag är sällan den som ångrar nåt
eller räknar mina fel
Men nu ser jag tydligt mönstret
som jag måste bryta ner
Och i maktlöshetens vrede
i min ångest och min skam
och i aspens löv som skälver
anar jag din hand

Ledsen, liten, trött och kall

She ain't goin' nowhere, she's just leavin'.
She ain't goin' nowhere she can't breathe in.
And she ain't goin' home, and that's for sure.

She's not sitting and cryin' on her suitcase.
She has no second thoughts by the road.
But she got feelings that need some reparin'.
And she did not give a damn that it showed



Den här bilden tog jag någon gång i februari när jag hade gråtit väldigt mycket. Det var en natt, typ som den här. Men jag gråter inte nu. Bilden är ju rätt ful, så det kanske glädjer någon. Nu ska jag rycka upp mig och nå nirvana. Eller ta en cigg till. Sista.
Siesta!
Dit måste vi gå José, när du kommer hem igen. Och kolla på söta pöjkar som går med sina mammor på stan. Sånt gillar vi allt.

.

http://www.youtube.com/watch?v=psdgRH_p3XI

Jobbig måndag

Idag ska jag göra viktiga saker, vilket också betyder att det är jobbiga saker. Eller?
Ja, men det är inga roliga saker och tyvärr så måste jag göra dem. Blä.
Ikväll funderar jag på lite filmkväll. Mathias har ju också kommit hem. Typ sweetnice. Om jag orkar, ska ju jobba sen också. Till nio. Shit vad viktig jag är.

"Moderater är fan de fulaste människor som finns. Nämn en snygg moderat!" Det är lustigt att hänga med Albin.

Dessutom så kommer det ta jättelång tid innan jag får träffa en viss person. Typiskt jobbigt.


En lustig bild

 

För övrigt har jag haft i tusen produkter i mitt hår idag så att det ska se någorlunda skapligt ut. Men det gör det inte ändå. Well, det är tanken som räknas. Det känns skönt att ta i och jag ska inte klippa av det, dom jag funderade över i fredags.

Nä, det går inte!


Väntar

Gud!
Uppfinn nåt nytt som gör det lätt att hålla ut
Nåt för dem som väntar


Jag hade inte tänkt att försvinna

Träffade rätt, när jag träffade dig
men du ville inte förstå
Kanske, nästa gång vi ses,
att du kommer älska mig då
Om du ger mig en chans

För det finns ingen så vacker som jag
Det är mig du vill ha, mig du vill ha
Det finns ingen så underbar
Det är mig du vill ha
Det lovar jag dig

Somliga är vänner ett tag
Och andra är för ett liv
Somliga tar vad dom vill ha
Men ingen är som vi
Om du ger mig en chans

För det finns ingen så vacker som du
Det är dig jag vill ha, dig jag vill ha
Det finns ingen så underbar
Det är dig jag
vill ha

För jag tror inte på att det är för jobbigt, jag tror inte på att det inte ger mer än vad det tar. Jag tror att man har olika förhållningssätt i relationerna till andra människor och att inget behöver vara direkt negativt.

Jag tror att man kan ändra sitt sätt att tänka på. Jag tror alltid det finns en lösning, så länge människan är stark. Och det krävs mycket för att en människas inre stryka ska försvinna. Man kanske rentav upptäcker att man är starkare än vad man först trodde, men att man har lagt sin energi på fel saker.
Jag tror att med rätt verktyg och rätt sorts stöd, då kan man fixa nästan vad som helst som har blivit knasigt i en själv. Annars skulle jag aldrig ha mått så bra. Men jag säger inte det här bara för att det fungerade för mig, utan för att jag verkligen tror på att man kan ta sig ur en situation när man väl har uppmärksammat den.

Samtidigt så måste man acceptera dem som ger upp, de som inte tycker att det är värt att jobba för att ha kvar en annan människa i sitt liv. De som inte tycker att det är värt att jobba för sig själv.
Tyst ska man stå och se på.
Respektera.
Trots att man vet, trots att jag vet, att du inte behöver göra dig själv så jävla illa.

 


Aj löve ju

MaryM säger: mm, tur att jag är av titaniumbajs, det är fett dyrbart. så jag blir inte bajs menar jag

Fröken K. säger: Min dyrbara juvel  

Kära B1, låt oss byta ringar. Jag har redan älskat dig i nöd och lust, jag kan lika gärna göra det med en fancy ring på fingret. i don't need no man to fullfill me anyway. I'm a strong independent womah, men jag säger som du; I frikkin need you för att fungera.


Fan vilka snygga bröllopskort vi kommer få. Tapetsera?

"ge mig ett tecken, bara ett...vad som helst!"

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0